Bisidan.se

Hej på er igen.

I väntan på att bina ska vakna ur vinterdvalan sitter jag och bläddrar i gamla bitidningar och hittade denna artikel om bisamhället. 

 Visst har människan gjort  helt otroliga saker. Så har till exempel några varit påmånen.  Men när det gäller samhällsfrågor, tycks dom inte ha någon större nytta av sin förnämliga hjärna. Var har hon ett samhälle där det inte finns motsättningar eller olika åsikter?  För åsikter- det är ju intelligens. Det är bara att konstatera. Därför är människan inget vidare bra socialt djur. Men teorier är hon bra på. De " instinktiva" binas samhällsuppfattning däremot ligger på ett betydligt högre plan, där just samförstånd, lojalitet och framförallt samhällsansvar är kännetecknande.  Ett bi handlar alltid rätt från samhällets synpunkt sett och gör inte fel ens på grund av den "mänskliga faktorn". Och dessutom är i bisamhället alla handlingar alltid inriktade på släktets bevarande - någonting som människan i sitt storhetsvansinne glömt bort helt. Enligt uppgifter har bisamhället funnits till i 40, kanske 50 millioner år, medan människans förfäder bara för en million år sedan inte var riktigt färdiga ännu. Att hon inte har någon längre erfarenhet är förståeligt - om det nu kan trösta henne. 

 Människosamhället har sannerligen inte mycket att skryta med, som inte bina redan har gjort - antingen lika bra  eller ännu bättre. Nedanstående uppräkning av bisamhällets prestationer ger en klarare bild över den sociala utvecklingsnivån - om man använder människans egna termer. 

 En suverän stat. Statsformen jämförbar med konstitutionell monarki ( om man så vill ) med kvinnlig tronföljd.  Staten har starkt försvar, med huvudvikten på flygvapnet.   Allmän värnplikt.  Inga vapenvägrare.  Perfekt samhällssystem.   Siälvklar respekt mot lagar och förordningar.  Bibehållen gammal kultur.  Internationellt språk.  Objektiv massmedia.  Sund nationalekonomi.  Är helt självförsörjande genom effektivt tillvaratagande av konjunkturtillfällen  och med uppläggning av stora beredskapslager.   Rationellt driven livsmedelsproduktion med luftburet varutransport och en välutvecklad förvaringsteknik.  Vettig arbetsmarknadspolitik.  Inga skatter.  Förebyggande hälsovård.  Luftkonditionerad bostad med funktionsriktig inredningsstandard.  Använder varken olja eller kärnkraft.  Utomordentlig barnavård.  Ingen brottslighet.  Inga samhällsdebatter.  Inga jämlikhetsdebatter.   Inga miljödebatter.  Samhällets historia känner inte till några revolutioner.  

 Och människan säger att bina saknar intelligens.  Man kan ju undra vad bina har att säga om människans intelligens.

Lite rolig läsning tycker Jano

Kommentarer (0)

Invintringen 

Som en följd av yngeluppehållet under juni månad är de flesta bina, som nu finns i kupan, resultatet av ägg lagda i  senare delen av juli och början av augusti. De är prima vinterbin nästan alla, och risken att invintra gamla utslitna dragbin ärnästan noll.  De kommer att klara vintern med glans om de bara får de rätta förutsättningarna.  I slutet på augusti öppnas yngellådorna och alla kakor med yngel i samlas i den ena lådan.  Samtidigt kollas att den drottning som ska vara kvar finns där. Alla täckta honungskakor, tomma yngelkakor och överflödiga pollenkakor tas bort.  De kakor som blir kvar sätts i en låda som utfylls med ljusa fina utbyggda kakor och ställs på yngellådan utan spärrgaller. På dessa två lådor ställs foderlådan och vinterfodring med sockerlösning påbörjas  när bina slutat flyga på kvällen. Fodring pågår sedan några dagar tills 16 kg socker löst i 11 liter vatten dragits ner. Om de vill fortsätta yngla så kan de gärna göra detta, men de slutar rätt snart med denna sysselsättning nu när det blir trångt i yngellådan.   Efter ett par tre dagar är allt foder nerdraget och foderlådan tas bort. Därefter är det varroan som skall ha sig en duvning. Det sker med myrsyra enligt den s.k. tedbladsmetoden. Burken får stå på tills inga kvalster längre faller ner på uppsamlingsskivan under nätbottnen. 

Någon gång under senare delen av september öppnas samhället för sista gången under året. Jag kollar så att drottningen finns välbehållen efter myrsyrabehandlingen och att de verkligen har samlat vinterfodret i den övre lådan . Om inte får jag flytta om ramarna lite grand. Därefter ställs lådorna iordning och en plexiskiva läggs under täckskivan av plyfa och ett par gamla dagstidningar på detta. Plexiskivan gör att jag kan kolla på våren utan att störa bina.   Skivan under nätbottnen tas bort så det är helt öppet under nätet. På detta viset går bina in i vintervilan och har full möjlighet att själva reglera sin temperatur och luftfuktighet med minsta möjliga foderåtgång. När de startar vintern under fodret vandrar de sakta uppåt under vintern och riskerar inte att hamna vid sidan om förrådet. När våren kommer sitter de i övre lådan och drottningen börjar sin äggläggning där. Den undre lådan är då tom på både bin och foder.  Den kan lätt tas bort för vaxbyte i samband med bottenbytet i slutet på februari eller början på mars. 

Nu har jag gett min syn på hur ett bisamhälle skall skötas för att få bästa möjliga utdelning i form av honung och avläggare. Det fungerar för mig med de förhållanden som råder här.  Man ska inte vara rädd för att prova nya saker men det måste hela tiden analyseras vad som gick fel och vad som fungerade. 

Gott Nytt Biår önskar Jano

Kommentarer (1)

Efter delningen av samhället.

Modersamhällets yngellåda kollas efter fem-sex dagar och alla  drottningceller rivs utom en stor och fin som är på gränsen till täckning. När detta är gjort behöver yngellådan inte öppnas mer förrän den nya drottningen är parad och äggläggande om drygt en månad. Den fulla skattlådan skattas, slungas och ställs tillbaka, med nyslungade ramar och mellanväggar närmast yngelrummet över spärrgallret och den, ännu ej fyllda, befintliga skattlådan ställs överst.  Efter ytterligare ett par dagar finns här inget öppet yngel och bina kan lägga all sin energi på nektarinsamling.  Även de arbetslösa ambina  börjar efterhand delta i honungsproduktionen eller att bygga ut vaxkakor.  Varroan får problem med fortplantningen eftersom inget öppet yngel finns tillgängligt på över en månad. 

I fortsättningen har man bara att skatta och varva de två skattlådorna varannan vecka så länge det finns drag, och höjden på samhället är bara tre LN-lådor om det ramformatet används. Det blir väldigt lättarbetat , och om man inte orkar lyfta hela skattlådan är det lätt att ta ram efter ram.

Hos avläggaren med drottningen har nu bina börjat flyga. Det kommer åter in nektar och drottningen vill nog öka på äggläggningen igen. Därför flyttar jag upp honungsramarna i  en skattlåda som fylles med utbyggda ramar samt någon mellanvägg över spärrgaller, och yngellådan kompletteras med utbyggda tomma kakor för drottningens äggläggning. Om ett par veckor kläcks det yngel som var med vid delningen, och utrymmet räcker gott för drottningen juni månad ut.  Om vädret inte hindrar bina i deras dragverksamhet kan ytterligare en liten avläggare göras för att bereda plats för äggläggningen.

Någon gång under senare delen av juli månad, i samband med skattning, tittar jag ner i modersamhällets yngellåda.  Där går nu förhoppningsvis den nya drottningen och lägger ägg.  Om så är fallet så märks hon med årets färg och får fortsätta med sin gärning. Skulle där inte finnas något yngel och ingen drottning hittas, då är det bara att slå ihop samhällsdelarna igen.

I mitten på augusti, om allt har gått som det var meningen från början, har jag två samhällen med en äldre drottning i det ena och årets drottning i det andra. Om den gamla drottningen är äldre än två år ska dessa förenas.  All honung som är tillräckligt täckt tas till slungning, resten samlas i en låda som ställs åt sidan så länge. Yngelrummet med den nya drottningen ställs över den gamla drottningens yngelrum med ett perforerat tidningspapper emellan. Drottningarna behöver inte sökas upp. Den drottning som befinner sig i den övre lådan behålls av bina i de allra flesta fall. Det har bara hänt en gång på tio år att de valde fel. När yngelrummen är på plats läggs spärrgallret på och den kvarvarande skattlådan ställs upp, så var de klart.

Nästa gång ska jag tala om hur bina invintras.  Det  allra viktigaste inom biodlingen om bina ska finnas kvar, levande och arbetsdugliga,   på våren.

En God Jul önskar Jan-Uno/Jano/ Andersson 

Kommentarer (2)

Delningen.

I månadsskiftet maj juni behöver inte bisamhället producera flera bin på en månad ungefär. Detta kan, till viss del,  förhindras  genom att dela samhället kontrollerat innan det själv kommer på att det behöver svärma.  Skattlådorna lyfts av och den yngellåda där drottningen finns  ställes på en egen botten vid sidan av modersamhället.  Ramarna i yngellådorna möbleras om så att de flesta täckta yngelkakorna och en kaka med spätt yngel och ägg får vara kvar i modersamhället.  Resten av det öppna ynglet får följa med drottningen. Därefter skakas bina från ett par yngelramar från modersamhället ner i drottninglådan, annars blir den för bifattig när alla dragbin flyger in i det drottninglösa modersamhället vid återkomsten från sina utflykter. Därför måste det också finnas honung och pollen i drottningens låda som på något sätt även förses med  vatten. Det kan ske genom att spreja vatten direkt på ramarna . Drottningavläggaren får nu stå så några dagar. På grund att det inte finns några dragbin under de närmaste dagarna kommer drottningen tillfälligt att dra ner på äggläggningen samtidigt som en eventuell svärmning är förhidrad.  Modersamhället får behålla skattlådorna. Detta är nu drottninglöst och bina sätter nästan omgående igång med att bygga drottningceller runt några späda larver och specialmata dessa.

Nu står modersamhället med en yngellåda och två skattlådor varav den ena är full med honung. Drottningen har bara sin yngellåda tillsvidare. Det delade samhället får nu vara ifred  i fem- sex dagar. 

Ha de bra så länge hälsar Jano

Kommentarer (0)

Vårarbetet

Uppbyggnaden av bisamhällets styrka efter vintern sker på de flesta platser i april och maj. Detta ska stimuleras med tillförsel av energi och utökning av utrymmet i den takt det behövs i förhållande till vad det finns för stora nektarkällor att bearbeta under den kommande sommaren. Råvarorna till yngeluppfödningen består av nektar, pollen och  vatten.  För det mesta brukar dagarna vara lämpliga för  flygturer och bina kan ta tillvara vårlökarnas pollen, men framför allt sälgens rikliga blomning som ger både pollen och nektar. Vid bra väder är det heller inget problem för bina att hitta vatten. Skulle däremot vädret vara kallt och regnigt måste biodlaren assistera och vid behov erbjuda energitillskott i form av drivfoder där vattenbehovet också blir tillgodosett.  För yngeluppfödningen krävs också energi i form av värme som bina fixar genom vibration av vingmuskulaturen utan att flyga. Klimatet i kupan reglerar bina själva i ett sinnrikt luftkonditioneringssystem med exakta givare för temperatur och luftfuktighet. Biodlaren kan hjälpa till genom genom isolering över täckskivorna på den översta lådan för det är här som den mesta värmen läcker ut. Under vintern när ingen yngling förekommer finns där ju minimal isolering. Det finns bin med olika snabb vårutveckling, men finns inget väldigt tidigt drag att ta hand om kan det vara mer till problem än nytta med alltför hastig tillväxt då bina kan komma i svärmtankar för tidigt. I min biodling vintras bina in på två lågnormallådor och i mars, när bina börja vakna till liv, har det bildats ett litet yngelnäste mitt iden övre lådan där vinterklotet har hamnat vid sin sakta förflyttning uppåt under vintern. 

Under april och maj utökar jag i takt med bimassans ökning med plats  både för drottningen att lägga ägg och för lagring av den energi i form av honung som inte förbrukas direkt. Det är i april och maj som bisamhället ska byggas upp till full styrka och lite mer. I slutet på maj eller början av juni,  lite beroende på vårutvecklingen, består samhället av två yngellådor och minst en skattlåda, kanske två om våren varit riktigt fin.  Svärmtiden börjar närma sig och innan bina själva kommer på tanken görs nu ett radikalt ingrepp . Bisamhället skall delas kontrollerat.

Fortsättning följer senare  Mvh. Jano

Kommentarer (0)

Tankar till grund för en lönsam biodling

Det primära i en lönsam biodling är inte hantering av produkterna. Det kommer som en följd av verksamheten. Först och främst måste det finnas några som sköter produktionen av råvaran på ett effektivt sätt om det ska bli något att ta hand om. Det allra viktigaste är att det finns några nektargivande växter inom binas flygområde. Det gör det ju överallt i mer eller mindre omfattning och det gäller för biodlaren att ta reda på vad som finns och hur det bäst ska tas till vara.  Med detta menas att veta när de vanliga stora dragen i trakten infinner sig.  I de flesta fall är det i slutet av maj och hela juni som det blommar som mest och det är detta som honungsproduktionen får byggas upp på. 

Vad som krävs för detta är några som ska klara av grovjobbet, nämligen bin av lämplig ras. Sen är det biodlaren som ska organisera det hela för att få bästa möjliga avkastning av verksamheten. Vädrets makter är det inte mycket att göra åt, utan där får man hoppas på det bästa. Ett bisamhälle är som bekant en organism som kräver mycket energi för sin verksamhet och denna utgörs av det som samlas in till kupan. Går det att minska denna energiförbrukning på något sätt, så skulle mycket vara vunnet vad gäller resultatet för biodlaren i slutändan. Luftkonditioneringen sköts på ett utmärkt sätt så där är inte mycket att spara. På själva produktionslokalen, alltså bikupan, kan utseendet betyda en del i den månad då den mesta råvaran skall hämtas in och hanteras. Höghus på sex - sju våningar eller lite lägre två -  tre borde göra lite skillnad i energiåtgång både för biodlaren och de som ska göra grovjobbet. bina behöver inte slösa så mycket energi på inre transporter i en lägre kupa. Det måste vara rätt så jobbigt och tidsödande att springa upp och ner med packning i ett sjuvåningshus utan hiss. Dessutom behöver biodlaren inte lyfta lådorna så högt vid genomgång av samhället. De yttre transporterna är inte mycket att spara på för både transport- och spaningsflyg behöver energi. Däremot går det att ransonera tilldelningen till attackflyget och det måste biodlaren se till att dra in rejält på.

Det finns en egenhet som bisamhället besitter och det är vaxproduktion. Detta kräver visserligen en hel del energi att framställa, men är inte lätt att förhindra utan att det påverkar honungsproduktionen negativt. Ett bisamhälle måste vara harmoniskt och i balans för att fungera och däri ingår att en viss åldersgrupp av bin bygger antingen man vill eller ej.  Får de inte utlopp för sin bygglust genom att bygga ut vaxkakor så hamnar vaxet lite varstans som vildbygge och kräver mer energi av biodlaren än det sparar energi för bina.  Slutsatsen blir att förhindrad byggverksamhet hämmar insamlingsivern.

Nästa grej är bisamhällets sätt att föröka sig genom delning. Svärmförhindring är bara av ondo. Att skära bort drottningceller gör bara att bina lägger onödig energi på att anlägga nya. Om hela tiden binas viktigaste uppgift, att förmera sig, saboteras blir de till sist apatiska och lägger ner det mesta av verksamheten, vilket även gäller nektarinsamlingen. Man ska akta sig för att på något sätt störa harmonin i bisamhället. Slutsatsen blir att förökningssättet kan och skall  utnyttjas istället för att förhindras.

I yngeluppfödningen går det åt mängder med energi men det går faktiskt att styra. Barnbegränsning i rätt tid sparar massor av energi som kan bli honung till biodlaren istället. Överbefolkning är ett stort problem överallt i världen så kan det vara även i bisamhället.

Fortsättning följer vid ett senare tillfälle

 Mvh. Jano

Kommentarer (0)

Hej igen.

Nu var det ett tag sen jag skrev något och det händer inte så mycket mer än att vintern låter vänta på sig. Det kan vara både på gott och ont för våra små i kuporna. Ni har väl inte paltat på dem för mycket bara, för då får de svårt att komma i vinterro.  Ni får inte sluta att skriva och jag ber så mycket om ursäkt om ni tycker att jag har ockuperat denna blogg.  Det var i så fall inte min mening. Men jag tycker det är roligt att kunna dela med mig av mina erfarenheter. Nästa gång ska jag tala om vilka ide'er som ligger till grund för mitt sätt att ta hand om mina bin.

Ha de gött så länge Mvh  Jan-Uno Jano Andersson

Kommentarer (3)

Fastän jobbet i bigården är avklarat finns det en viktig uppgift kvar som inte får vänta allt för länge.   Efter sensommarens skattning har bina i mina trågkupor fått slicka ramarna rena. De har sedan hamnat i förrådet lite hur som helst och nu måste dessa sorteras. Väntar man för länge med detta kan de se ut som ramen på bilden . Det är vaxmottets larver som helt förstört denna kaka som blivit glömd i en låda. Alla mörka, dåligt utbyggda kakor  eller ramar med mycket drönarbygge skär jag ut och förvarar i täta plastkärl. Dessa kommer att smältas i solvaxsmältaren nästa sommar. Ramarna skrapas rena och sätts i lådor för att senare i vinter förses med nya trådar och vaxmellanväggar.  Alla övriga kakor sorteras i skattlådor som ställs ovanpå varandra. Ljusa nyutbyggda för sig, kakor som varit yngel i under sommaren hamnar i en egen stapel och några fina pollenramar sparas också i en låda. Över varje lådstapel ställer jag en tom låda som förses med ett par öppnade myrsyraburkar och på denna låda ett tätt lock. Myrsyraburkarna är de som jag använt vid varroabekämpningen och det finns an hel del syra kvar i dessa och för att lufta ut dem och torka tretexen är det perfekt att använda dessa som vaxmalbekämpare.  Det fungerar lika bra som ättika som annars är brukligt att använda. Till nästa höst är de torra och redo att suga upp en ny dos myrsyra.

Med detta är allt arbete avklarat för året vad gäller produktionen. Det är bara avyttringen av verksamhetens produkter som återstår och det är också en trevlig sysselsättning. Till sist är det  också dags för en summering av resultatet av min biodling 2011.  Hösten 2010 invintrade jag 11 samhällen. Av dessa såldes 5 i våras så det fanns 6 kvar att starta säsongen med. Den 25 maj delades dessa och blev 12.  Efter ytterligare 3 avläggare i juni blev det 15. Observationskupan laddades om 3 gånger under juni och juli så därefter är antalet 18 enheter.  3 av de ursprungliga 6 samhällena har 2009 års drottning som skall bytas ut. Till detta användes de tre små avläggarna från observationskupan.  Efter detta återstår 15 enheter. Avläggarna utvecklades väl och eftersom delningen gjordes så tidigt har även de 3 extra avläggarna vuxit till sig bra och blivit övervintringsdugliga. Av avläggarna såldes 4 nu i höst och 11 samhällen invintrades. Av dessa 11 kommer 5 att säljas till våren och jag är återigen nere på 6 produktionssamhällen att jobba med under 2012. Honungsskörden under året har blivit ca 500 kg vilket ger en medelskörd på något över 80 kg på de samhällen jag började med i våras. Därtill såldes 4 samhällen under hösten och 5 kommer att säljas till våren.

Härmed tackar jag för mig och hoppas att mitt sätt att sköta mina bin  har blivit till vägledning för någon i denna trevliga hobby som inte bara kostar pengar utan ger ett litet ekonomiskt utbyte också.

Ha de gott önskar Jano

Kommentarer (2)